MT 127 / Jarleif

 

 

Hank Williams – Wedding bells

Jag gillar Hank´s texter för att de är så rakt på sak, denna är inget undantag, se bara på textraden nedan. ”..down the isle with someone else you´re walking, those wedding bells will never ring for me”

Simply Red – So Not Over You

Gamla goda Simpan trånar efter någon dam här. Texten är rätt deppig men tycker ändå att melodin har en hel del hopp så den är en bra över gång till Mother protect.

Niki & the Dove – Mother Protect

Detta är låten som står för hoppet i MT127. Från att ha varig gaska lågmäld ”bryter den ut” vid ca 2.40 och ger mig gåshud överallt. (Lägger in ett tipstack här till Susanne som hittade denna fantastiska låt).

Duffy – Hanging On Too Long

Precis som Simpan trånar Duffy efter någon. Hennes röst är ju sinnessjukt bra. Vad gör hon nu förresten?….

Keane – You Don´t See Me

Underbar låt från Keane, faktum är att hela skivan Perfect Symmetry är kanon!

Joy Division – She´s Lost Control

Klassiker från JD. Har ni sett filmen Control? Om inte rekommenderar jag den starkt.

Live – Turn My Head

Från skivan Secret Samadhi. Skivan som introducerade mig för Live och sångaren Ed Kowalczyk´s grymma röst. Deras mest kända skiva kanske är Throwing Copper som också är ruskigt bra och kom ett par år innan. Jag har skivan som kom efter, The Distance To Here, som också är bra men den sämsta av de tre.

The Smiths – Heaven Knows I´m Miserable Now

The Smiths/Morrissey, kungen av melankoli. Grym låt som man tror är positiv när man hör introt men som sedan går över i mer deppig  ton; ”I was looking for a job and then I found a job, heaven knows I´m miserable now”.

Serge Gainsbourg – Je Suis Venu Te Dire Que Je M’en Vais

Översatt lyder titeln ”Jag kom för att säga att jag ska åka iväg”. Min absoluta favvolåt med Serre. För att göra det ännu lite sorgligare har han lagt på ett gråt i slutet.

Tom Waits – Martha

Vi lämnar skivan med Tom Waits i öronen. Jag upptäckte denna låt ganska nyligen och fattade hur bra den var efter att ha lyssnat igenom skivan typ 4 gånger. Riktigt tung text som får mig att reflektera över tid och hur snabbt den går.